Tryckluftskylare RDX, max. 16 bar drifttryck, volymflöde 0,4-1,8 m³/min
FörsäljningsprisFrån 3.446,00 lei Ordinarie pris 3.872,00 leiGrundprisKyltryckluftstork RDX, max. 14 bar drifttryck, volymflöde 2,4–4,1 m³/min
FörsäljningsprisFrån 5.472,00 lei Ordinarie pris 6.148,00 leiGrundprisKyltryckluftstork RDX, max. 14 bar drifttryck, volymflöde 5,2–7,7 m³/min
FörsäljningsprisFrån 8.866,00 lei Ordinarie pris 9.962,00 leiGrundprisKyltryckluftstork RDX, max. 14 bar drifttryck, volymflöde 10–18 m³/min
FörsäljningsprisFrån 14.281,00 lei Ordinarie pris 16.046,00 leiGrundprisKyltryckluftstork RDX, max. 14 bar drifttryck, volymflöde 20–36 m³/min
FörsäljningsprisFrån 27.602,00 lei Ordinarie pris 31.014,00 leiGrundpris
Välj rätt kyltork och tryckdaggpunkt
Kyltorkar hör till de vanligaste tryckluftstorkarna i verkstäder och industrin. De kyler ned den komprimerade luften på ett kontrollerat sätt. Då kyls luften först under sin daggpunkt, varpå en del av den innehållna vattenångan kondenserar och kan avskiljas som vätska. Därefter värms tryckluften upp igen och leds ut i tryckluftsnätet med betydligt lägre vattenånghalt.
Det aktuella sortimentet täcker volymflöden från 0,4 till 36 m³/min. Beroende på storlek är maximala drifttryck på 14 respektive 16 bar avsedda. För att välja rätt räcker det dock inte att jämföra kompressorns nominella volymflöde med torkarens namn. Det är också avgörande vilken tryckdaggpunkt som måste uppnås under de faktiska driftförhållandena.
Vad betyder tryckdaggpunkt?
Tryckdaggpunkten är den temperatur till vilken tryckluften kan kylas ned vid sitt aktuella drifttryck innan den kvarvarande vattenångan börjar kondensera. Den är därmed ett direkt mått på tryckluftens återstående fukthalt. Ju lägre tryckdaggpunkt, desto torrare är tryckluften.
En tryckdaggpunkt på exempelvis +3 °C betyder inte att tryckluften lämnar torken vid +3 °C. Det betyder snarare att så länge tryckluften, vid rådande tryck i det efterföljande nätet, inte kyls ned till omkring +3 °C eller lägre, bör ingen ny kondens bildas av den kvarvarande vattenångan. Om en ledning däremot kyls ned under detta värde kan vatten åter fällas ut.
Varför +3 °C räcker för många verkstads- och industrianläggningar
De aktuella kyltorkarna är dimensionerade för en tryckdaggpunkt på ungefär +3 °C under sina referensförhållanden. För tryckluftsledningar i normalt tempererade produktionshallar och verkstäder är detta intervall ofta tillräckligt. Där håller sig ledningarna i regel klart över tryckdaggpunkten.
Situationen är annorlunda när tryckluftsledningar vintertid dras genom ouppvärmda områden eller utomhus. Om en ledning eller förbrukare kan kylas ned till temperaturer kring 0 °C eller lägre räcker en tryckdaggpunkt på +3 °C inte för att säkert undvika kondens eller risk för isbildning. För sådana tillämpningar används ofta adsorptionstorkar med betydligt lägre tryckdaggpunkter.
Tryckdaggpunkt är inte samma sak som atmosfärisk daggpunkt
Tryckdaggpunkten avser uttryckligen tryckluften under drifttryck. När luften expanderar till atmosfärstryck förändras förhållandet mellan vattenhalt och daggpunkt. Därför ska tryckdaggpunkten för en tryckluftstork inte likställas med den vanliga väder- eller rumsluftens daggpunkt.
Den lufttemperatur som mäts på displayen eller vid rörledningen är inte heller automatiskt tryckdaggpunkten. För ett tillförlitligt uttalande om fukthalten krävs en lämplig daggpunktsmätning.
Referensförhållanden och faktisk kapacitet
Nominella kapaciteter för de aktuella kyltorkarna anges enligt definierade referensförhållanden. För RDX enheter avser de nominella volymflödena förhållanden kring 7 bar drifttryck, +35 °C tryckluftsinlopp och +25 °C omgivningstemperatur. Under dessa förhållanden anges en tryckdaggpunkt på cirka +3 °C.
Om inlopps- eller omgivningstemperaturen stiger betydligt eller om torken belastas med ett högre volymflöde måste den avleda mer värme och fukt. Därmed minskar den användbara kapaciteten och den faktiskt uppnåeliga tryckdaggpunkten kan bli högre. I produktdata anges därför högre tryckdaggpunkter vid ogynnsammare gränsförhållanden, upp till omkring +10 °C.
Välj inte kyltork enbart efter m³/min
✅ fastställ det maximala faktiska volymflödet
✅ ta hänsyn till anläggningens drifttryck
✅ kontrollera tryckluftens inloppstemperatur efter kompressor och efterkylare
✅ planera för den högsta omgivningstemperaturen på installationsplatsen
✅ jämför den lägsta temperaturen i det efterföljande ledningsnätet med tryckdaggpunkten
✅ fastställ den tryckluftskvalitet som tillämpningen kräver
0,4 till 36 m³/min för olika anläggningsstorlekar
Det aktuella sortimentet är indelat i flera kapacitetsområden: 0,4 till 1,8 m³/min för kompakta anläggningar, 2,4 till 4,1 m³/min för medelstora tryckluftsbehov, 5,2 till 7,7 m³/min för större verkstads- och industrianläggningar samt 10 till 18 och 20 till 36 m³/min för höga kontinuerliga luftmängder. Det avgörande är alltid den torkkapacitet som behövs under verkliga förhållanden.
Kombinera cyklonavskiljare, filter och kyltork
En kyltork är en del av en komplett tryckluftsberedning. Fritt kondensat kan redan före torken avlägsnas med en cyklonavskiljare. Lämpliga filter reducerar partiklar och oljedimma. Kyltorken ansvarar därefter för den faktiska fuktreduktionen till en definierad tryckdaggpunkt. Om mycket låga restoljehalter dessutom krävs kan en aktivkolsadsorber installeras efter torkning och finfiltrering.
Kyltork eller adsorptionstork?
För många allmänna verkstads- och industritillämpningar är kyltorken ett ekonomiskt och tekniskt lämpligt alternativ. Om tryckdaggpunkter betydligt under 0 °C krävs, exempelvis på grund av utomhusledningar, frostrisk eller särskilt känsliga processer, är en adsorptionstork den lämpligare tekniken. Valet bör därför inte enbart göras utifrån priset, utan framför allt utifrån den tryckdaggpunkt som krävs.
Köp kyltork
Den som vill köpa en kyltork bör känna till den önskade tryckdaggpunkten och de verkliga driftförhållandena utöver volymflödet. Särskilt viktiga är inloppstemperatur, omgivningstemperatur, drifttryck och den lägsta temperaturen i det senare tryckluftsnätet. På så sätt kan man undvika att en nominellt tillräckligt stor tork överbelastas under verkliga förhållanden eller att den uppnådda tryckdaggpunkten inte är tillräckligt låg för tillämpningen.